Vinden och trädet by Bo Bergman
Solen går och lägger sig
i sin mörka gömma
Skuggor falla på min stig
Tror du jag kan glömma dig?
Jag kan aldrig glömma.
Solen stiger ur sin säng
morgonröd om kinden
För att glädja skog och äng
Tror du jag kan vara sträng
fast du for som vinden?
Vinden flyger vart den vill
har så många nycker
Är ej vind om den är still
Tror du jag kan göra till vad en vindfläkt tycker?
Jag är trädet som du fick
sommargrönt att sjunga
Tror du jag ett ögonblick
glömt det, fastän sommarn gick?
Sommarn och det unga.
The wind and the tree translation by Hélène Lindqvist
The sun goes to bed
in her dark hideout
Shadows fall on my path
Do you think I can forget you?
I can never forget
The sun gets out of bed
her cheeks glowing morning red
Do you think I can be strict with you
even though you flew like the wind?
The wind flies where it wants to
has so many ideas
Is not wind if it is still
Do you think I can change
the mind of the wind?
I am the tree
that you made sing summery green
Do you think I for a second
have forgotten it,
even though summer’s over?
Summer and youth.
Comments
Pingback: Ture Rangström – Poema Sinfônico “Canção do Mar” – blogmarcoabc