Selmas tankar i våren by Zachris Topelius
De älskliga blyga blommor
I lundens vackra vår
Jag tänker på dem beständigt,
Jag dem icke rätt förstår
De dofta så längtansfulla
de tyckas i väntan stå.
Hvad längten i, mina blommor
hvem kunnen I vänta på?
De vaggande väna vågor,
Vid strandens vita sand
De sorla ibland så sorgset
och susa så ömt ibland.
Hvad sörjen I, glada vågor?
Hvem kunnen I sakna än?
Är det en förgråten glädje,
En innerligt älskad vän?
Men bäst jag frågar och frågar,
så rinner det i min håg,
Jag själv är som vårens blommor,
Jag sjelf är som vårens våg.
En längtan mitt hjerta gömmer,
som aldrig jag kan förstå.
Hvad sörjer du, stygga hjerta,
Hvad månne du väntar på?
Selma’s thoughts in springtime translation by Hélène Lindqvist
The lovely, shy flowers
in beautiful springtime
I think of them incessantly
I don’t understand them
They are fragrant with longing
They seem to be waiting
What is your longing, my flowers?
Who are you waiting for?
The rocking, sweet waves
At the shore’s white sand
They rush sometime so sadly,
and murmur lovingly at times,
What are you mourning, happy waves?
Who are you still missing?
Is it a teary-eyed bliss
a dearly beloved friend?
But as I keep asking,
I realize;
I am like the flowers of spring,
I am like the waves of spring.
A longing fills my heart
that I’ll never understand
What are you mourning, cruel heart?
Who are you waiting for?